Milos, jag och Nikki promenerade med sadel på ryggen och jag hängde och klängde i stigbyglarna och över ryggen. Så nu har jag kommit igång, målet är att ha setat på honom ett par gånger innan John Moore clinicen i maj.
Krille fick köra lite intervaller, har inte gjort det så mycket så det var kul att det fungerade, han bara suger tag i backen och kör stenhårt, men hästtoken blir ju bara piggare och piggare. Pusst, men han skötte sig och vi hade inte ett enda bocksprång och det är nog nästintill rekord.
Och nu känns det jätte härligt att vi på lördag åker ner till Kristinehamn för att träna Z på Hearitten, vi lär åka ca 5 hemmifrån, men jag tänker sova gott i bilen. För sjutton man startar ju 5 ibland så det är inte så farligt :)
Men det är inte heller långt till debuten på 160 KM, men det känns verkligen roligt det med, även om det skrämmer mig lite. Men det är väll så att man ska övervinna sånt som känns lite läskigt ?
Just ja, Björnen var tydligen ingen björn utan en stor hund typ newfoundland eller liknande som någon hade grävt ner efter avlivning men grävt ner lite för dåligt och en björn hade nog grävt upp den. det finns verkligen folk för allt.!
Nej nu måste jag kila ut och mocka och städa lite istallet.
söndag 13 april 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar