Rimboritten

Ja pusst nu har jag kommit in från värmen som idag har idag använts bättre vid stranden än igår på hästryggen.

Fredagen och lördagen var mest fylld med tråkkigheter. Eller ja det började väl redan i torsdags när det tog ca 2 timmar att lasta Z.
Fredagen började med att pappa kuggade uppkörningen, sen var team Sofie Hinas snälla nog att låta oss prova lasta Z tillsammans med Melody men inte ens det ville hon. Så då vart det till att rida mot Lovisedal. En ritt som tog ca 50 min i värmen och var nästan sen till besiktningen.
Men snälla arrangörer fixade så jag kunde stalla på plats. Tack igen!
Sen krånglade tältet, som vi köpt samma dag. Dumma oss. Man ska alltid sätta upp tältet hemma innan man reser!

Så tävlingsdagen börjar sådär, Z tramsar innan start och vill inte göra som jag vill och jag känner att jag är lite rädd efter skadan, när hon börjar kännas som att hon ska bocka. Men hoppar av och går ett varv. Så var rädslan borta och biter i det sura äpplet och rider.
Ute på slingerna gick hon jätte fint, men mot varje grind börjar hon dra som sjutton. Herre gud tänker jag hur ska detta gå. Men med långa pulstider (för att vara henne iaf) får vi ner henne i bägge grindarna. Men hon pulsar in på 64 i grindarna men är besvärad.
Fanns ingen skugga på hela vilo området så det är bara att kyla & skrapa om och om igen. Kyler även innan vi rider ut. På banan ligger hon helt normalt i puls och är as pigg så jag lät henne öka på 3:e slingan. Men det skulle jag tydligen inte ha gjort. Det insåg jag när jag började närma mig grind. Går in till puls och får gå ut igen, får hjälp av Chalotte och Krister med pulsning för jag hör inget. Men hon går upp & ner. Är hon kissnödig? Hon kissar inte, och fortsätter gå upp & ner. Vad är fel? Börjar se att tiden går ut så efter 19 minuter går jag in till puls och får dommen. 66 i puls. Skit! Dumma dumma mig! Men hon var fräsch i övrigt. Men är lite orolig ändå så jag kyler och låter henne äta och vila, så går vi och ber att få pulsa henne när det är lugnt i området och då var hon nere. Det kändes skönt. Men hon fick duscha och gå in i boxen och sova. Vilket hon var mycket nöjd med.

Vi människor hittade en trevlig sjö att doppa oss i för att orka packa ihop och åka hem. Hon är tapper Z. Men hon behöver mer rutin. Men ska åka och kolla henne på ATG så fort jag får en tid.
Just nu så får vi se om det blir Frankrike, men jag tror det.

Och jag är glad över andra saker så som att min fot inte gjorde ont på hela tävlingen och hon verkar bra idag.

Och inte undra på att det var svårt att pulsa, det var en insekt i mitt steoskop. Undra om den var där under SM oxå?

Ännu igen tack till alla som hjälpte mig springa upp Z i grinden. Frida Söderström i förbesiktningen och domaren i grindarna. Jag älskar distansvärlden och folket! Och även ett jätte tack för lasthjälpen! För hon ville inte hem heller, knasmajan!